bmstudenter

I hopp om att det skulle hände mer på kvällsskiftet stegade tant Anna till Maternity efter intag av lunch/middag. En kvinna som jag sett tidigare på dagen låg kvar och hade varit retraherad i en timme men bebisen kom inte ner, de kallar detta Obstracted labor och hon skulle förberedas för sectio, detta gjorde vi och fick sedan vänta lääänge på doktorn och en ledig op-sal. Tisdagar och torsdagar är det planerade op-dagar här så det var bara att vänta tills det var klart, hemma hade vi nog bedömt det som ett akut-snitt, men inte här. Jag hann till och med springa hem och gå på toa och dricka lite vatten, tänkte att det var bäst, visste inte hur länge man kunde bli stående på op och svettas. Sprang fram och tillbaka på 5 minuter blankt = nytt rekord. Efter att ha väntat ytterligare 45 minuter så fick vi rulla in på op. Vi gick för att byta om, bakom ett skynke där det stod Lady´s försökte vi hitta ett par blåa op-kläder som kunde tänkas passa. Asteria, bm la fram en outfit till mig, hon måste ha missbedömt min kropp då byxorna satt som korvskinn och toppen var mer än rymlig, tur man hade behå under. Sen fick vi ta på ett par ”morfars tofflor” bruna med korksula en storlek 37 och en 45 fick jag tag i, sen var det att titta i en korg på väggen där det låg använda möss/hårskydd och munskydd. Vad dessa täckte var väldigt skiftande, det kändes som om huvudsyftet var att man hade ett par. Sen gick vi in i op-salen, utan att tvätta händerna bärandes egna medtagna handskar. Op och narkos-ssk bar gröna tygmunskydd som de förde upp och ner lite hur som helst och hade man glömt något utanför så var det bara att gå ut och hämta. Någon form av steril dukning gjordes och doktorn klädde sig själv. En spinalbedövning fick kvinnan, sen gjordes ett ’medialsnitt’ och i uterus någon form av ett upp o nedvänt T-snitt. Bebisens huvud var långt ned och doktorn fick ta hjälp av bm som tryckte allt vad hon orkade från vaginan. Flera gånger fick de försöka och doktorn fick byta sida, till slut fick de äntligen ut en flickbebis som var insmord i mekonium och var totalt slapp och ingen spontan andning. (Avlyssning av barnets hjärtljud hade inte gjorts de senaste 2 timmarna vad jag kunnat se). Hjärtrytmen var långt under 100 och vi ventilerade med den gamla Rubensblåsan och sög barnet. Jag gav den högst 2-3 i Apgar, men Bm hade skrivit 4. Glukos i stjärten gavs. Narkos ssk sa direkt: ”This one is never gonna make it” Men bm uppmanade mig att fortsätta med ventilering och massage, så vi höll på i 30 minuter, sen tog vi ut flickan för att flytta över henne till Maternity. Vi bytte om snabbt och tog henne till Värmedyne-platsen där alla nyfödda läggs efter förlossningen. I samma rum finns en brits där mammor kan ligga som observeras, det låg en kvinna där men hon låg med ryggen mot oss. Vi såg att alla förlossningsbåsen var fulla. Medan vi stod och försökte få till syrgas till Snittflickan så tittar jag bakom och ser då att kvinnan har vänt sig på rygg och mellan benen är det ett huvud. Oj!!! Byt handskar fort sa Asteria till mig, men jag var inte snabb nog utan en annan tillskyndade Bm kom och lyfte upp barnet på mamman, hon klippte navelsträngen och gav barnet till mig, jag tyckte att den såg liten ut och mammans mage såg inte så tom ut, då säger Bm ”It’s Twins” okey, det var bara att väga barnet fort och linda in det och lägga det tillsammans med ”Snittflickan”. Sen fick vi stimulera så att mamman skulle få värkar så nr 2 skulle kunna komma ut, de låg huvud, huvud enligt uppgift. Bm tog hål på hinnsäcken, de låg i varsin och 5 minuter senare kom det ut en likadan tjej till. Jag fick ta hand om den bebisen också och väga och linda in och lägga brevid Tvilling 1 och Snitt-flickan. I samma veva hade det fötts 2 barn till inne i förlossningsbåsen, så de kom ut med ett till flickebarn och ”kastade” det i min famn för att väga och svepa in. Nu började det bli trångt på Värmedyneplatsen som inte är mer än 50x60cm. Svetten lackade på mig och jag kände att hur kan de ha koll på allt här, men alla runt ikring verkade lugna, och jobbade på, det var en inte allt för ovanlig dag på jobbet för dem. Jag lämnade alla vikt, längd mm uppgifter och gick sedan hemåt i mörkret, det hade sedan länge blivit mörkt. Svettig och omtumlad kom jag hem, nog hände det mycket på kvällsskiftet alltid.